Stora ord....
Efter att vi var på familjerätten i våras så har jag inte gjort några ansträngningar att ha mina barn, känner att jag inte vill dra in advokater för att få ha dem var annan vecka. I dagsläget så är dem ovetandes av varför jag inte har dem och det är nått jag får ta hand om längre fram i deras liv.
Har även inte tagit alla chanser att ha dem efter samarbetssamtalen, och enbart av den enkla anledningen att jag inte vill fungera som en barnvakt åt mina egna barn för att exet behöver ha barnvakt tills när hon svartjobbar, och har blivit nekad att ta dem när jag kan. Tyvärr så har jag även varit tvungen att tacka nej efter att jag hade lovat mina barn att dem skulle få komma hit på grund av att jag hade helt enkelt inte hade några pengar.
Men vad jag blir arg över är när hon vägrar våra barn att ha kontakt med sin farmor. Min mamma har nu försökt fått tag på henne sen nästan en vecka tillbaka utan resultat, exet har även ignorerat mina sms att mamma har försökt fått tag på henne.
Stora ord från en kvinna som inte ville blanda in barnen. Kan ta att jag inte får träffa barnen på mina villkor, men när hon börjar skära av dem från min sida av släkten så blir jag bara ledsen för deras skull.
Jag har ringt flera gånger under våren o sommaren. men ej fått svar,lämnat meddelande hemma en gång, skrivit mess ett antal gånger.Visst är jag ledsen.Vet av egen erfarenhet att barnen blir bitter o arg på den/dom som gjort som dom gjort, men som du säger Sonny, det kommer en dag, man får förklara för barnen.
fin blogg du har :)
kolla gärna in min blogg och följ mej när jag flyttar till örebro där stylistutbildning väntar:)
http://www.mariaelisabeths.blogg.se
Är man verkligen "barnvakt" till sina egna barn? Tycker att det låter väldigt konstigt. Det är ju barnens rättighet att träffa båda föräldrarna. Om man tex ska ha barnen varannan helg så vill väll båda föräldrarna vara ledig den helgen man är med barnen så man kan umgås. Så om mamman eller pappan jobbar helg för att kunna försörja de gemensamma barnen är väll det självklart att den andre föräldern har sina barn den helgen.Tror att de flesta föräldrar försöker att få till så att man jobbar den helgen man är "barnledig" Allt för barnen eller hur. Man var ju 2 till att skaffa dem så är väll inte mer än rätt att man hjälps åt så att barnen får kläder och saker.Har man inte råd att köpa saker kan man ju i alla fall ställa upp och ha sina barn så den andre föräldern kan försörja dem. Tror att barnen saknar sin pappa....
Mitt X gör likadant, skär av barnens kontakt med min släkt. Han är fullkomligt i händerna på sin nya sambo, hon har honom i ett järnhårt grepp, hon styr honom som en robot. Så vår GANSKA hyffsade kommunikation har FULLKOMLIGT körts i botten. Vi som tidigare firat födelsedagar osv tillsammans, nu blev det ett abrupt slut på det hela
