Vägen tillbaka

Varit på intervjun idag på Manpower och det kändes som om det gick bra. Hon skulle ringa referenserna jag angav och höra av sig så fort hon hade lite mera klart hur det blev. Var ett antal intervjuer kvar som hon skulle gå igenom innan hon kunde svara, men inom en till två veckor skulle jag få svar trodde hon.

Så fruktansvärt skönt att man ser ett litet ljus i tunneln. Känns som om man behöver ha en morot nu. Frågan är vad man ska hitta på för att tacka Ellinor om jag får anställning.

På lördag blir det påskmiddag med trevliga människor, kan det bli bättre? Tyvärr så kommer det väl att finnas Singstar där, och jag sjunger ju helst inte alls. Vill inte utsätta min omgivning för traumatiska upplevelser.

Men fram till dess så har jag mina barn, lämnar dem igen på lördag dag och får dem igen på måndag.  Så nu är det bara att bädda på soffan igen och behöva stänga av datorn på nätterna igen.

Sjukt vad man kan älska sina barn och vad man är beredd att göra för dem och deras välmående. Tror inte det finns nått en förälder inte skulle kunna göra för sina barn.   Dolph Lundgren skrev ett fint brev som blev publicerat på aftonbladet idag som alla föräldrar borde läsa och ta åt sig av